– Blir det bara bra väder så blir det riktigt roligt för publiken på Stadion att se Andreas springa, säger Urban Aruhn som varit tränare för Andreas Almgren sedan 2012.
Vid BAUHAUS-galan i fjol satte Andreas Almgren svenskt rekord på 3 000 m med 7.34,28.
I år springer Andreas Almgren 5 000 m vid BAUHAUS-galan. Han innehar själv det svenska rekordet med 12:50.94 från i fjol. De två senaste gångerna Andreas Almgren tävlat i Stockholms stadion har det blivit svenska rekord, först på 5 000 m och sedan på 3 000 m.
– Jag älskar att tävla på Stadion, säger Andreas Almgren.
– Är vädret bra kommer jag absolut satsa på att springa fort.
I år är herrarnas 5 000 m en Diamond League-gren vilket betyder att flera världsstjärnor kommer till start.
– Det är bra med tuff konkurrens. Det är en fördel att ha någon att springa mot hela vägen, tycker Andreas.
– Det blir dessutom roligare för publiken.
Ända sedan Gunder Hägg och Arne Andersson noterade flera världsrekord och lockade storpublik till landets friidrottsarenor på 1940-talet har svensk friidrott längtat efter en nya löparstjärnor.
På 60-talet kom Dan Waern fram som den nye medeldistansstjärnan. Han var OS-fyra på 1 500 m i Rom 1960, men blev sedan liksom Hägg och Andersson diskvalificerad av Svenska friidrottsförbundets nitiska styrelse för brott mot amatörreglerna.
Tio år senare presenterade Anders Gärderud sig som världsrekordlöpare på 3 000 m hinder. Han skrev in sig i den svenska idrottshistorien genom att vinna OS-guld på nytt världsrekord 1976.
I skuggan av Gärderud kom Dan Glans fram som en hinderlöpare av världsklass. Han hängde med till in på 1980-talet
På 70-talet väckte Bengt Nåjde förhoppningar om att vara på väg att bli en löpare av toppklass. Han kämpade tappert i sina lopp, men nådde aldrig ända fram.
Sara Wedlund höll världsklass på 5 000 m 1995 och 1996, men sedan var hennes allt för korta karriär över.
Sedan har det varit tunt med svenska löpare av hög klass. I många år har nu svensk friidrott längtat efter en löpare av världsklass. Andreas Almgrens starka fjolårssäsong och hans strålande inledning av 2025 med europarekord på 10 km landsvägslöpning har skapat förväntningar inför den kommande bansäsongen.
– Det är inte något som stör mig, kommenterar Andreas Almgren.
– Jag vill vara i den här positionen.
– Nu återstår det sista steget – att bli så bra att jag kan vara en av de bästa som slåss om medaljerna i VM.
Andreas sprang 19 mil i veckan när grundträningen började. Nu när tävlingssäsongen närmar sig har han skurit ned mängden.
– Jag är markant bättre än för ett år sedan, berättar Andreas.
– Resultaten och uthållighetstesterna är bättre. Jag har högre mjölksyretålighet och är snabbare. Dessutom har jag mer erfarenhet.
Innan utomhussäsongen inleds planerar den 30-årige Turebergs-löparen att testa formen på 3 000 m inomhus. Han springer inomhus-SM den 22-23 februari och har därefter är siktet inställt på inomhus-EM som avgörs i Nederländerna den 6-9 mars. Andreas innehar själv sedan 2022 det svenska rekordet med 3.34.31.
– Jag vill få rutin från att springa mästerskapslopp, förklarar Almgren som missade OS i fjol p.g.a. skadekänning.
– Givetvis siktar jag på medalj på inomhus-EM.
Just att springa för att få en god placering är viktigt i år:
– Andreas vann inte något av sina topplopp i fjol, poängterar Urban Aruhn.
– Vi har arbetat för att öka den muskulära styrkan. Andreas har en extrem löpekonomi och han är redan uthållig, men han ska bli snabbare så att Andreas får fler verktyg i sin verktygslåda. I de viktiga banloppen gäller det att vara med när slutvarvet börjar och sedan kunna lita på snabbheten.
För tio år sedan sprang Andreas Almgren 800 m på 1.45,59. Nu hoppas Urban Aruhn att han ska få tillbaka den rappheten i steget.
– Det var mycket positivt att han spurtade hem segern i det tuffa 10 km-loppet i Valencia i januari där han noterade europarekordet.
Andreas håller med, och tror att det kommer att fungera bra att kombinera uthållighet och snabbhet:
– Jag är den ende löparen i världen som gjort under 1.46 på 800 m och också gjort under 27.00 på 10 000 m.
I fjol, när OS var det stora målet, sprang Andreas Almgren i början av säsongen sina träningspass i träningsskor för att spara benen. Han var sedan ovan att springa i spikskor, och fick därför skadeproblem när det var dags att börja tävla i spikskor vilket tvingade honom att avstå från OS.
I år, när VM i Tokyo i september är det stora målet.
Det finns två sätt att kvalificera sig för VM; antingen genom att göra ett resultat av världsklass, eller genom att skaffa sig rankingpoäng från säsongens viktigaste friidrottsgalor.
Andreas Almgren siktar på att kvala in via toppresultat. Kvaltiden på 10 000 m är 27.00 och på 5 000 m 13.01.
– Jag är redan inkvalad på 10 000 m genom mitt svenska rekord 26.52,87 i fjol.
– Jag har kapacitet att fixa kvaltiden på 5 000 m i sommar. Mitt pers är 12.50.
– Det vore skönt om jag klara kvaltiden redan vid Bauhausgalan.
Här är samtliga svenska rekord av Andreas Almgren det senaste året:
Halvmaraton 59.23 -24
10 km väg 27.20 -24
1 500 m 3.32,00 -24
10 000 m 26.52,87 -24
5000 m 12.59,82 -24
5 000 m 12.50,94 -24
3 000 m 7.34,28 -24 BAUHAUS-galan
10 km väg 26.53 -25 europarekord
– Andreas bör bli bättre i år och ännu bättre nästa år, säger Urban Aruhn.
För att undvika skador kommer Andreas att tävla sparsamt på bana under sommaren. Efter BAUHAUS-galan är endast Diamond League-galan i Monaco den 11 juli inplanerad.
Vid VM siktar Andreas på att springa både 5 000 m och 10 000 m.
Efter 10 000 m är det fem dagars vila före försöket på 5 000 m och sedan ytterligare en dags vila före finalen vilket underlättar när det gäller den tuffa dubbleringen.
– Jag satsar främst på 10 000 m. Jag bör ha störst chanser där. Farten på den distansen passar mig bra, förklarar Andreas.
Text: Anders Olsson
